Rastlös och uttråkad

Visst, en hel veckas "bonus-ledig" låter väldigt skönt men inte med en klumpfot att drass med. Är så trött på det här nu, det är inte alls min grej att gå hemma på det här sättet. Jag vill kunna göra grejer och inte vara tvungen till att sitta still.
Som ännu en exktra bonus så är hemnätet slut surfat... Är ni förvånade.
Usch, vad tacksam man är att få vara frisk med två annars hela fötter och ben. Just nu är jag bara inte glad för att gräset var halt...
Visst, jag är jättetacksam att det inte blev värre, brutet eller åt det hållet.

Jag ville ju göra så mycket denna sista veckan. Packa, städa, rida, sy, plantera om blommor, njuta av sista tiden med Simon. Nu blir allt bara halvdant och hafsigt...

Ni kanske förstår min frånvaro? Jag är ändå inget kul att lyssna på just nu.

Puss

Haltat fram

Hur börjar man ett sånt här inlägg?

Efter lite velande fram och tillbaka bestämde jag för att ta en lite ridtur. Bara en kort lugn liten runda. Det duggade lite så jag klädde på mig min stora regnrock.

Volmar var pigg och glad och lunkade raskt på framåt. Vi travade lite och tog en kort galopp. Super kul tyckte vi båda. När jag saktar av svänger vägen 90grader, Volmar är lite taggad tar två travsteg i svängen och halkar i det blöta gräset och går omkull totalt. Han glider ner på sidan med min fot under sig.
Det gick så himla fort så jag han knappt tänka på vad som hände. Jag vill snabbt upp för att ta Volmar men kände då en enorm smärta i foten och skrek rakt ut och la mig på marken direkt. Jag såg hur Volmar gick iväg, tyglarna hängades, stannade och åt, klev över tyglen och trasslade in sig. Han får lätt panik när han känner att han sitter fast så, så han travade iväg hemåt. Nalle var helt förvirrad och fattade ingenting men han stannade bredvid mig.
Jag slet av mig allting i ren panik. Inget får sitta åt. Hjälmen, västen, regnkappan, shapset. Sen la jag mig ner på västen och hadde kappan över mig under tiden som jag ringde till Simon.
"Jag har nog brutit foten, kom direkt"

Simon bar i mig i bilen, fick max köra i 10km/h för det gungade för mkt. Usch, skrek rakt ut ett antal gånger och bara skakade i kroppen.
Vi ringde Åke, Simons pappa, han mötte upp Volmar som tagit dig hela vägen hem och slitit sönder sitt träns påvägen. Tur det så inte munnen var trasig!

Vi åkte direkt till Eksjö akuten. Efter hemsk undrsökning, nål stick och röntgen kunde de konstatera en rejälv stukning.
Inget brutet eller sprucket som jag befarade. Phuuu!

Natten har varit rätt så jobbig, allt har gjort ont. Men jag blundar för morgondagen, då vi ska på bröllop. Kul att komma med kryckor då....

Så en svullen fot och ett blått armveck senare så är det helt okej ändå!

Puss

En blöt åktur

Vi hade en såå bra dag på Liseberg igår. Vi hann åka allt vi ville till och med flera gånger. Aldrig har jag blivit så dyngsur i Flume ride som igår. Från topp till tå. Men det finns ingen bättre karusell än Helix, den är helt klart bäst!

Idag vankas jobb till 16. Sen hoppas jag på en ridtur, är exakt två veckor sen idag jag senast red på Volmar. Så det får bli en kortare mysrunda.

Ha en bra dag!