Livets berg och dalbana
I torsdags mitt i tentapluggande fick jag sån powerkänsla som jag nog aldrig har fått av studierna innan. Jag blev helt pirrig och glad i hela kroppen. Jag ville bara skrika högt rakt ut, JAG FIXAR DET HÄR NU! Det kändes så bra och jag var så lättad över känslan. Jag fattade faktiskt vad jag höll på med och kunde helt plötsligt förstå meningen med hela kursen. Äntligen!
 
Man kan nu helt säga att livet har sina dippar och sina toppar. Som ni minns var jag i en väldigt djup dal för inte alls länge sen. Nu måste jag ändå påstå att jag är rätt högt upp på toppen. Jag har hittat tillbaka och inser lyckan igen. Det ligger nog nått i det man säger, man måste ner på botten för att nå toppen. Hårt sagt men det finns någon sanning i det.
 
Tankarna har snurrat runt, runt i huvudet. Även om valet jag, vi, har tagit är jätte tufft, med flytt och plugg så är jag så lyckligt lottad. Att jag ens har en chans att göra detta, att kunna få bo i en fin lägenhet där tillochmed Nalle får vara, att jag träffat nya vänner som jag kommer ha med mig resten av mitt liv. Men störst av allt, att jag har Simon, som ställer upp och hjälper mig med detta, att han väntar på mig och finns där. Det gör mig såå himla lycklig.
 
Jag är en riktig känslo person, som inte är sen med att visa hur jag känner och känner väldigt mycket. På olika sätt. Just nu ska jag låta mig njuta av tiden på toppen likväl som man får låta sig hamna på botten. Hoppet är tillbaka och uppe igen.
 
Tentan igår känns bra i magen. Så nu håller jag tummarna hårt att magkänslan är rätt.
 
Igår kväll kom Emma hit, vi gjorde taco och hade riktigt fredagsmys. Hon får mig på så bra humör, tiden flög iväg och vi blev helt paffa när klockan helt plötsligt var tolv. Så jag var inte i säng förens ett i natt, med andra ord måttligt seg i morse. Jag har tagit det lugnt idag och låtit dagen bara komma. Pluggat lite, lagat mat, plockat och chillat. Nalle fick sig en cykelrunda i den jättefin solnedgången, himlen var helt rosa. Direkt efter tog jag ett träningspass, äätligen! Snart är jag på banan igen och där jag vill vara. Körde ett "torsdags-pass", åtta övningar, 1min-work 30sek-vila 2 rundor, sen sista 30x30. Kommer nog vara rätt mör i kroppen i morgon dock. Det märks tydligt att jag tappat mig en hel del.
 
Nu tittar jag på Så mycket bättre, små gråter till och skrattar i mellan åt. Haha, såklart jag gör det...känslor...
 
Ha en super fin kväll, puss